Jag har funderat lite sen igår på namnvalet på denna blogg. Enmammasfunderingar. Jag är ju inte direkt någon mamma än. Och jag känner mig inte som en mamma. Inte överhuvud taget. Men om allt går vägen blir jag en mamma. Om allt går bra är jag en mamma om ca. nio månader. Och då kommer det ju vara en mammas funderinga som skrivs här.

Anledningen till att jag började fundera på det är på grund av risken för missfall. Man har ju hört att tre månader är en slags magisk gräns, har man klarat det är det ganska stor sannolikhet att resten går bra. Men innan dess.. ja då är det relativt stor risk för missfall. Därför bör man inte börja se sig själv som en potentiell mamma än. Och det gör jag inte. Även ifall bloggen heter just enmammasfunderingar.

Jag lunchade med en kompis idag som fick en dotter för lite mer än en månad sen. Flickan var så himla söt. Det kändes både konstigt och mysigt på samma gång att jag OM ALLT GÅR BRA kommer att ha en liten jag med. Tillsammans med mannen jag älskar. Tänk vilken hemlighet vi går och bär på